 Arbetsuppgifter
Grundtanken med den här webben är att stimulera till att klasser/elever/lärare gör
egna undersökningar på temat Ostindiska kompaniet. Några exempel på vad man kan göra.
Vilka spår har
Kompaniet avsatt?
När vi undersöker spåren efter Kompaniet så kommer vi att lära oss mycket om livet
på 1700-talet.
Vilka följde med på
resorna?
Källor: Universitetsbiblioteket i Göteborg har lagt ut ungefär 1000 sidor
ostindiskt material tillgängligt över webben.
Ostindiska Kompaniet: Start
Bl a finns det rullor över
besättningen på en del av skeppen. På Landsarkivet i Göteborg finns möjlighet att
hitta en del av matroserna och följa dem. Härintill finns några exempelbilder.
Livet ombord
Det finns samtida skildringar som beskriver förhållandena och i litteraturen om
Ostindiska kompaniet får vi reda på en del, men här är det också upp till våra egna
funderingar.
Färskvattnet var ett stort problem. Hur
löste man det? Vad händer när vattnet förvaras en längre tid? Vi vet att man hade
skopor som man silade vattnet med.
Kände man till hur skörbjugg kunde
motarbetas och vad gjorde man? Här finns en hel del att undersöka.
Det finns menyer bevarade. Se rutan här
intill.
Linnés lärjungar
Det är mycket intressant att följa de Linnélärjungar som var med på resorna. När de
kom tillbaka kom de verka som starka företrädare för upplysningen.
Klicka på bilden så får du en förstoring (135 K)
Hjortberg finns avbildad tillsammans med hustru och sina 15 barn på en märklig tavla i
Släp kyrka. De barn som ej överlevde barndomen är avbildade med skymda eller bortvända
ansikten.
Carl Fredrik Hjortberg är ett
exempel.
"Hjortberg levde 1724-1776 och hade under
sitt liv ett brett verksamhetsområde. Själasörjare, läkare, veterinär, botanist,
skriftställare, vetenskapsman, urmakare och orgelbyggare är några exempel. Han var med
rätta känd även under sin livstid, bl a som lärjunge till Carl von Linne. Hjortberg
var även intresserad av djurhållning och odling och var t.ex. den som lärde valldaborna
att odla potatis. Innan prosten Hjortberg kom till Vallda, hade han varit skeppspräst på
ostindiefarare inte mindre än tre resor."
Citatet är från Kungsbacka turistbyrås
hemsida.
Per Osbeck är en annan av
lärjungarna. Han blev senare kyrkoherde i Halland.
Några andra personer som avsatt spår i litteraturen:
Jakob Wallenberg, vars bok Min son på galejan än idag
är ytterst läsvärd.
Carl Gustaf Ekeberg. Tjänade kompaniet
i 36 år Avancerade från fjärde styrman till kapten. Han har bl a skrivit en resedagbok
som finns utgiven i faximilutgåva.
Christopher Henric Braad.
Skeppsskrivare på skeppet Hoppet. Har också skrivit dagbok.
Johan Brelin har bidragit med en
intressant skildring:
Beskrifning öfver en Äfventyrlig Resa till
och från Ost-Indien, södra Amerika och en del av Europa 1758. Finns utgiven i
faximilutgåva. Den anses inte fullt tillförlitlig. Varför då, kan man fråga
sig.
Kända personer
En del kända personer finns med Svenskt biografiskt lexikon och har säkert avsatt en
mängd spår på de orter där de verkat. Patrik Alströmmer, William Chalmers, Claes
Grill och Niclas Sahlgren är några exempel. Och det finns väldigt många
fler.
Gator och torg i
Göteborg
Det finns många platser i Göteborg som är uppkallade efter personer med anknytning till
kompaniet.
På webben kan vi lägga ut en karta över Göteborg där vi kan länka till de olika
platserna.
Skolklasser kan skriva om platserna. Kanske både om deras historik och hur de ser ut
idag. Intervjuar man företagare som är verksamma så blir det snart historiskt
intressanta dokument.
Frimurarnas
sällskap
grundades av ostindiefarare
Frimurareorden startades i Göteborg av medlemmar i Ostindiska Compagniet. Den är
fortfarande verksam. I november intervjuades några ledande frimurare i Arbetet och
berättade bland annat om hur det startade.
1757 startade de ett eget hittebarnhus. Det
fanns i Göteborg redan ett barnhus men det var till för borgerskapets barn. Frimurarnas
barnhus hade en annan inriktning. Här mottogs värnlösa barn från alla samhällsklasser
och även spädbarn skriver Louise Lönnroth i Arkiv i Väst 1 –
från adelsbrev till automobil. (1986) Hennes artikel har titeln Två
barnhusbarn.
Här finns mer att undersöka. Man kan bl a intervjua de nuvarande frimurarna.
Zackarias Fröse
I samma bok: Arkiv i Väst 1, finns en artikel om
Ostindiefararen Zackarias Fröse 1803 av Beata Losman. Vem var han?
Var bodde han och vad kan man mer ta reda på?
Bygget av
Ostindiefararen Götheborg
Här finns många tänkbara infallsvinklar. Man kan bl a studera en smedja där man lärt
sig använde de gamla teknikerna.
1700-talsväxter
På Gunnebo slott arbetar man med att återskapa en köksträdgård med 1700-talsväxter.
Det kunde en skolklass dokumentera.
Fler förslag på
uppsatsämnen hittar du här |
