Källdokument Tillbaka till startsidan 1. År 1755 2. År 1755. 4. År 1756 |
Johan Brelin Beskrifning öfver til och ifrån I. N. J. Del 1
Vårt hopp om denna nyss påbegynta Resas lyckeliga framgång, syntes lika som vara stäld på högsta prof; ty så väl den 15. som 16. och 17. Januar. voro vi under segel at gå härifrån, men hunno ingen gång utaf Redden, förän storm med sjömörker och snö-yror nödgade oss at gå tilbaka. Detta variabla och nästan olideliga stormväder, varade tils den 20. Januarii, då vi kl. 8 föremiddagen lemnade Helsingör med en god och gynnande vind, hvarigenom ögnasiktet af det kära Fäderneslandet innan kort förlorades, och vi lämnades uti et osäkert hopp, när, eller om, vi det samma skulle få mera åter se. Vår kosa blef tagen Norr om Skotland, såsom mera säkert denna stormaktiga tid, än igenom Canalen, och den samma fortsattes utan någon besynnerlig händelse, och med god framgång, til den 23. Februarii om morgonen, då vi sågo Cap. Trafalgar, samt en udde som liknade Cadix [Cádiz]. Detta gaf oss hopp at snart hinna dess redd, men knapt hade vi smickrat oss dermed, förän det tillika med siktet af landet. förlorades. Solen som vid sin upgång tyktes båda oss en klar dag, blef uti et ögnablick med tjocka moln öfvertäkt; En stark Syd-Vest storm med sjö-mörker och regnblandat hagel, begynte uti hastighet upblåsa, och vatnet miste sin rätta färg, så at det blef hel hvitt. All använd möda at emotstå stormens häftighet var fåfäng, utan vi blefvo drefne uti Bugten af Paalos, hvarest vatnet började blifva grundt och stormen ännu mera ökas, för hvilken orsak våra ankare blefvo fälda uti 13. famnar djupt vatn. Grunden var grof sand och skal och ehuru svåra våra 3:ne ankare voro, blefvo vi dock drifne så långt in, at vi ej hade mer än 8:ta famnar djupt vatn.
Stormen fortfor eftermiddagen och hela natten med et starkt regn och faseligt mörker, som stundom med blixstrande ifrån alla sidor, blef uplyst, och dermed fölgde et förskräckeligt åskedunder. Ingen man af vår besätning feck eller kunde åtnjuta den minsta hvila, utan af et ständigt arbete med tågens klädande och vid makt hållande, blefvo vi til större delen aldeles utmattade; fastän fruktan för undergång, tyktes stärka hvars och ens krafter at göra alt som möjeligt var til vårt bibehållande. Den 24:de Febr. Om morgonen klarnade det något up vid solens upgång, då vi sågo land af röda Dwin, en sträkning ifrån Syd-Syd-Ost, til Nord-Nord-Vest, samt et Castel uti Nord-Ost ifrån oss, och distancen til närmaste land, syntes ej vara mer än 3. ā 4. Tyska milar. Derjemte sågo vi dock vågornas störtande eller bränning emot klippor och bankar, ej mera än 4. ā 5. Musquetskått ifrån vårt skepp, så at om vi ännu mera hade drifvit med våra ankare, hade vi säkert varit förlorade. Storm, oväder, blixt och dunder räkte hela denna dagen så väl som följande natten, så at vårt hopp at blifva frälste utur denna fara syntes til större delen vara förlorat. De utaf stormen upresta böljor, som stundom öfvertäckte det främsta af vårt skep, tycktes hvart ögnablick båda vår undergång; All mennisklig hjelp och möda syntes vara fåfäng, och hade vi här ingen annan tilflygt, än Guds nåd och allmakt, som ständigt blef anropad uti allmänna bönestunder, hålne af vår Skeps-Predikant, Herr DANIEL AHLBERG, hvilken ej underlät, at med förestälningar som, vid detta bedröfveliga tilfället voro tjenliga, upmuntra oss. Vi fattade omsider säkert hopp om nådig bönhörelse, och til hugkomst af denna fara, blef et frivilligt sammanskott af hela Besättningen samtyckt til Svenska Kyrkors och Fattigas förnödenhet. Uti et så ömkeligt tilstånd, då hvart ögnablick föreställdes vara det sista, vore önskeligt, at hvar Sjöman med säkerhet kunde fråga: Si fractus illabatur orbis, Den 26. Febr. eftermiddagen började stormen at lägga sig, och vinden blifva något til vår fördel, hvilket hugneliga tilfälle genast blef i akt tagit, och sedan vi lyft 2:ne ankare, lemnades det 3:dje medelst tågets afkappande, hvilket uti en mogen rådplägning emellan Herr Capitain och Herrar Styrmännerne blifvit samtyckt. Vi sluppo således lyckeligen utur detta trånga och farliga stället klockan 10. om aftonen, och fingo frisk blåst och klart väder som continuerade hela natten.
Den 27. Martii, klockan 8. om morgonen fingo vi efter önskan Staden Cadix uti sigte, och fast än vi för hård blåst ej kunde få någon Lots om bord, så passerade vi dock, genom Herr Capitain LEHMANS förfarenhet, lyckeligen imellan de för sin farlighet bekante Klipporne, Demanten och Porcos, som äro belägna uti inloppet af Cadix Bay, och vi kommo klockan half tolf til ankars på denna Stadens Redd. Vi kunde nu ej utan vördnad ärkänna Guds stora nåd och
allmagt, som behagat lyckeligen hjelpa oss utur nöden till en säker hamn.
Staden Cadix ligger på 36. grad. 32 min. Nord Bredd, 24. grad. 35. Min. Vester om Stockholms Meridian, och är för sin täcka belägenhet vid inloppet af Gibraltar-Sundet, samt för sin makalösa hamn och vidsträckta handel, bekant framför andra på dessa Kuster belägna Städer. Dess nu för tiden florerande tillstånd och angenäma utsigt, vore ett ämne som vidlyftigt kunde utföras; men som tidens kårthet förekom möjligheten at om alla omständigheter blifva fulkomligen underrättad, nödgas jag gå det med stillatigande förbi; dock måste tilstå, att dess väl anlagde Fästningsvärk, a) präktiga Kyrkor och Kloster, publiqua Byggningar och täcka Vatn-Konster, förtjena all den upmärksamhet, som Sansagor redan gifvit, eller framdeles kunna gifva anledning til. Utom andra sälsynheter och Hedenhös efterlemnade minnesmärken som uti Staden skola finnas, ser man der utanföre de allmänt bekanta Herculis Stoder, med påskrift af denna berömda Hjeltens utlåtande, Plus Ultra, då han skolat sedt sig af Oceanen hindrad, at på denna sidan längre få utbreda sina Segervinningar.
Porto S:ta Maria är en liten Stad, men förtjenar likafult för sin angenäma belägenhet, och de ljufliga vingårdar och fruktbärande planteringar som henna omgifva, mycken upmärksamhet. Denna Staden är anlagd gent emot Cadix på andra sidan av Bayen eller Redden, och bekant för det friska och ljufliga vatnet, som derifrån hämtas så väl till Cadix b) som til förnödenheter för alla de Skep, som komma hit eller gå härifrån. Till Cadix transporteras vatnet merendels med et slags små åsnor, af Spaniorerna kallade Boricco, hvilka kunna bära ansenliga tyngder. De lastas med 4. ā 6. små Fastager fylda med vatn, och sammanbundna med Russinkorg, och sedan drifves hela hopen med Boriccor af en eller två man. Til Skepen föres vatnet igenom stora Barquer eller båtar, hvilka föra 40. ā 50. Oxhufvuden tillika; Dessa Barquer kunna allenast gå en gång om dygnet emellan Port-Maria och Skepen, emedan de måste gå up med floden, men under Ebben ligga de der aldeles torra, och kunna ej gå tillbaka, för än floden å nyo stigit til sit högsta. Vatnet ledes et långt stycke up ifrån bergen til 2:ne små Vatn - konster, bygda så nära vid stranden, at Barquerna kunna lägga der intil, och medelst en eller flere tappars uttagande, fylla i sina käril så mycket vatn som de åstunda. Ifrån Port-Maria hämtas äfven åtskilliga slag gröna och andra frukter, såsom Vindrufvor, Apeldeciner, Citroner, Pomes d'Orange, Granat-äplen, torra Russin, Fikon och Valnötter, med flera, som äro ganska välsmakeliga, och fås för billigt pris. Alt som fordrades til förfriskning på vår förestående långa Resa, togo vi här ombord. Skepet blef här drifvit och tillagat at kunna emotstå de hårdare anstöter, och sedan penningar, til handelens förrättande uti Canton, voro om bord komne, lemnade vi Cadix Redd, den 26 Martii, samt stälde vår Kosa förbi de Vestra Canarie-Öarna, och medelst Nord-Ost Passadens kraftiga tilhjelp, fortsattes vår Resa under Almagtens nådiga beskydd, med besynnerlig framgång, så att vi den 23. april passerade Aequatorn, den 5. Junii hade grund af Caps Bank, och den 29. Julii klockan half nio, fingo vi omsider sigte af Konungariket Java samt kommo lyckeligen in uti Straet Sunda c) den 1. Augusti klockan 4. efter middagen, hafvande Java å Öster, och Prins-Ön å Westra sidan. Vi passerade Java Landet helt nära, och sågo med förundrad dess behageliga skoglunder, som äro af stora och täta löfträd sammansatte, och likna mera dem som med konst och flit äro anlagde, än sådana, som af Naturen eller af sig sjelf äro upkomne.
a) Fästningsvärken äro för alla främmande förbudne beses. b) Staden Cadix har uti sina Fontainer och Vatn-konster ej annat, än salt vattn, friska måste föras dit ifrån Porto S:t Maria. c) Strat Sunda kallas den trånga Passagen som är emellan Java och Bantam, samt Prins-Ön och Sumatra. |
|
besynnerlig
lust at resa, samt nyfikenhet at bese verlden, och derigenom vinna förfarenhet, har
ifrån första ungdomsåren varit ämnen som mäst syslosatt mina tankar; men icke
destomindre, har jag altid trodt min skyldighet vara, at vänta de år, och vinna den
kunskap hemma, at fremmande Folk och seder ej skulle blott med förundran, utan tillika
med nytta beskådas. Jag tilstår, det jag härutinnan ej hade hunnit en önskad
fulkomlighet, då jag erhöll HANS KONGL. MAJ:TS Allernådigste permission at resa
utom Riket: men de många förmåner som blefvo mig uti Vällofliga Svenska
Ost-Indiska Compagniets tjenst tillåtne, upmuntrade mig at antaga Sjömans-tjenst på
Högbemälte Compagniets Skep, kallat Prinsessan SOPHIA ALBERTINA, hvilket commenderades
af Capitainen Herr CARL GUSTAV LEHMAN, som medelst vett och förfarenhet
gjort sig skickelig, at nu tredje gången förrätta denna vigtiga sysla. Till Handelens
förrättande var Premiere Soupercargo, Herr NILS HEGG, som flere gånger gjort sig
Vällofl. Compagniets förtroende värdig. Skepet var uti slutet af år 1754. aldeles
segelfärdigt, at gå til Canton uti China, men måste i förväntan på god vind, ligga
uti Varg-Ö håla, ungefärligen 2. mil ifrån Götheborg, ända tils den 5:te
januarii, år 1755. då vi i HERrans Namn började vår föresatta Resa. Knapt hade vi
fått Götheborgs-skären utur ögnasikte, för än storm och motväder nödgade oss at
söka hamn vid Helsingör, som vi dock ej hunno innan den 9:de Januarii, då vi uti full
storm ankommo til Danska 
