Källdokument Tillbaka till startsidan 1. År 1755 2. År 1755. |
Johan Brelin Beskrifning öfver til och ifrån I. N. J.
En besynnerlig angenäm och förfriskande lukt mötte oss ifrån Landet, då vi ännu vore några milar derifrån, så att vi som så länge vistats på Oceanen, utan att få fägna åt oss af at se något Land, blefvo lika som förnyade både til mod och sinnen. Om dagarna måste vi här under Landet utså en otrolig heta, och hade merendels stilla väder, så att vi ej kommo fortare än drifvande med floden, och då Ebben började, voro vi nödgade att fälla ankare i brist af vind. Om nätterne måste vi äfvenväl merendels ligga stilla, för Passagens osäkerhet skuld, så man svalkad från den stränga hettan, som om dagen regerar, med mera luft och förnöjelse kunde blifva upfriskad af den angenäma lukten, som genom vindkraft ifrån Landet utbredde sig till mera ymnoghet. Vi skådade ock med nöje de mång- faldiga stora eldar, som Javanerne vid stranderna uptändt til odiurens fördrifvande, hvilka til myckenhet uppehålla sig uti dessa vilda skogar d). Vi räknade natten emellan den 2:dra och 3:dje, 60. ā 70. sådane eldar bredvid stranderne som voro hvarandra helt nära.
Den 3:dje och 4:de Aug. kommo åtskillige Javaner om bord, uti sina små farkoster eller Canoer hvilka syns nog farliga att våga sig ut på vattnet uti. De största voro 8. ā 10. Alnar longa, 2. ā 3. Alnar breda, merendels af et träd uthugne. På dessa bruka de segel af täta mattor, men uti stilla väder varda de rodde med et par årer. De mindre Canoer äro helt smala och långa, af et träd uthugna. Uti dem komma allenast en a två Javaner, och de blifva rodde med en kårt bred åra, först å ena, sidan å andra sidan. Til förfriskning förde Javanerne med sig åtskillig slags fisk, besynnerligen skyldpaddor, Jakob-bäfvers, samt Gul- och Rödstiertar, med flere sorter som hos oss äro obekante, men gode och smaklige at äta; Äfven väl höns, änder, starar, pappegoijer och andra små foglar, samt apor och ekornar. Af frukt var förnämligast kokhus-nötter, ananas och banan, eller pissang, lemquies och kojafves, m. m. Til betalning för sina varor togo de hälst spanskt mynt, och de begära merendels 2. ā 3.dubbelt, emot det de efter något prutande äro nöjde med. Eljest byta de til sig hvita Linkläder, bomuls näsdukar, gevär och knifvar, dock låta de sällan bedraga sig uti sina byten. Javanerna äro til färgen kopparbrune, gå merendels nakne, utom et litet Schärp som de bära omkring lifvet, och en Tourband på hufvudet: Til religion äro de Mahometaner, men äro aldeles undergifne Holländarne, som på Java Souveraint regera; Och ehuruväl Javanerne, flera än en gång budit til at afskudda sig det Holländska, för dem nog svåra oket, hafva de dock derigenom mera förlorat, i det deras frihet är dem nu aldeles beröfvad, så at de kunna med skäl kallas Holländska trälar. Då de komma om bord, taga de klädet eller Tourbanden af hufvudet med ena handen, förandes den andra handen up til pannan, i det de utsäga sin vanliga hälsning, som är Tabe! Tabe! och begynna sedermera genast at biuda ut sina varor, vid hvilket tilfälle man väl måste akta sig at ej blifva bedragen. Den 4:de, efter middagen, fingo vi en mera frisk vind, hvarigenom vi blefvo skilde ifrån Javanernes vidare besök, lemnandes Java å Öster, och hade Sumatra å vestra sidan, hvars sträckning vi länge fingo följa, och ej utan förundran skåda des otroligt stora och vilda skogar. Den 6:te Augusti, klockan 8. Före middagen, passerade vi det för grunt vatn bekanta Strat Banka, hvarest vi icke hade mera än 3 3/4. famnar diupt vatn, då Ön Luciparra peilades uti Nord-Nord-Ost.
År 1755. Paulo Nanca Ibland de många täcka och angenäma Öar man här omkring dageligen helt nära förbi passerar, kan stora Poulo Nanca ej utan anmärkning förbigås. Vi ankommo til denna vackra Ö den 7:de, klockan 11. före middagen. Hon är belägen uti 3. gr. 24. min. Söder Bredd, och ej mer än en Engelsk mils distance ifrån Banca. Vi sökte henna therföre at vi voro nödiga om ferskt vatn, och hon blef således, efter 5. månaders omsväfvande på stora Oceanen, den första på hvilken vi satte foten i land, sedan vi lemnat Europa. Öen är aldeles obebodd och öfverväxt med en tiock och nästan ogenomträngelig Löfskog, uti hvilkens angenäma skugga, vi något svalkades för den på dessa högder obeskrifveligt starka solhettan, och skådade mångfaldiga slags vakra foglar, hvilka uti behageliga läten och täckhet tycktes täfla med hvarandra, besynnerligen om mårnarne, då de hopetals infunno sig vid det färska vatnet. De enda, som voro bekante, voro Papegoijor och små Turturdufvor af åtskilliga färgor. Uti skogen funno vi ej flera bekanta träd, än Buxbom och Rottaner, eller så kallade spanska rör, hvilka växa på et besynnerligit sätt, i det de finnas inneslutne uti en bark af 4. ā 5. tums tioklek, gråaktig til färgen, och öfver alt med en tums longa skarpa taggar besatt: På stammen synes ej den minsta gren, utan allenast afsätningar åtskillig distance ifrån hvarandra, och öfverst på toppen växa några blad, lika dem af Palm eller Kokhus träd. De finnas tiocka til 7. ā 8. tums diameter, och så longa, at de synas öfver de högsta träd. Af diur syntes här inga andra, än vildsvin, Apor och Ekornar, hvilka voro ganska skygge. Vid stranderna funno vi Ostron, som voro helt stora, goda och välsmakande; Äfven väl en myckenhet Corall, men grof och af intet värde, samt thessutan åtskilliga slags snäckor och fisk. En myckenhet svarta myror fans öfver alt på ön, men giorde ingen oro; då deremot et slags hvita, voro nog svåra gäster, då man råkade at få dem på bara kroppen. Det färska vatnet flyter utur 2:ne ofvanföre hvarandra belägne små träsk, och är af besynnerlig klarhet, samt har någon smak af mineral: Det kan hämtas så väl på Norra som på Östra sidan af Öen.
Den 9:de Aug. klockan 6. före middagen, lemnade vi Öen stora Nanca, tillika med ögnasiktet af de härom kring belägne länder, och fingo, då vi kommo uti Chinesiska sjön, å nyo nöja oss med prospect af himmel och vatn allena. Föränderliga vindar, otrolig heta, och skarpa och täta regnskurar besvärade oss dageligen. Vi nalkades nu andra gången Dagjämnings linien, hvilken vi passerade den 12. klockan 2. efter middagen, och funno på denna norra sidan om Aequinoctialen, et mera oroligt och föränderligit väder, så at stark blåst, stormbyar och åskedunder varade ända tils Den 26:te Aug. då vi med besynnerlig fägnad, klockan 6. före middagen, fingo sigte af China, och klockan 1. efter middagen, fingo en Chinesisk Lots om bord, samt kommo om aftonen klockan 8. til ankars på Portugisiska staden Macaos Redd. Följande dagar var aldeles stilla lungt[sic], så at vi ej hunno mera än et litet stycke, så långt floden förmådde drifva, men då Ebben kom, måste vi fälla ankare. Dertil hade vi fått en Lots ifrån Macao, som ej tiltrodde sig sjelf veta rätta farvatnet.
År 1755. Cantons Revier. Den 29. Aug. kom Båt och Escaloup oss til hjelp ifrån Svenska Ost-Indiska Compagniets Skep, Prins Carl, som kommit ifrån Surratta, och nu et helt år hade öfverlegat; Äfvenväl kommo båtar ifrån Preusiska, Danska och Franska skepen, med hvilka vi måste boxera oss upför Revieret, då det var stilla, som merendels varade alla dagar. Den 31:sta Aug. om aftonen hunno vi innom Boccatiger, hvarest 2:ne Chinesiske Casteller äro anlagde. Här blefvo vi af åtskilliga Chineser besökte, hvilket de ej göra uti annan afsigt, än at blifva med vin, eller andra Liquerer tracterade. Den länge efterlängtade hamnen hunno vi änteligen efter nog arbete emot vind och ström, den 3:dje September, klockan 9. före middagen, då vi lyckeligen ankommo uppå Wampoe redd, två Svenska mil ifrån Canton, som är det närmaste man med något stort skep kan komma til staden, och är således denna Redd ankarplats för alla Europeiska Skep som komma hit.
Landet häromkring är öfver alt igenomskurit af breda revierer, och är merendels slätt, utan någon skog, besynnerligen på norra sidan, hvaräst det är helt lågt, och blir stundom af det flödande vatnet aldeles öfvertäckt, men tienar icke desto mindre Chineserne til fruktsama åkrar. På södra sidan af revieret är deremot mycket högländt och bergacktigt med något skog uppå högderna, hvarimellan de vackraste plantager man någonsin vill skåda, af Chineserne äro ofvan för hvarandra trapvis anlagde. På denna sidan äro ock åtskillige små städer och byar, men förbudne at af Europeerne besökas. Staden Vampa är belägen på norra sidan af revieret, ungefär en fiärdings väg ifrån der skepen ligga, och är äfven förbuden at beses af någon främmande. Öfver alt på landet här omkring, ser man åtskilliga höga torn, ej längre åtskilde, än at det ena af det andra kan uptäckas, och desse äro ständigt med vakt försedde. Genom dem sammanbådas invånarne, i fall någon fiende skulle falla in uti Landet, medelst tekn af eld som antändas på det öfversta af de torn som först kunna blifva fienden varse, hvilket således i hast ifrån det ena tornet til det andra, communiceras hela landet igenom, och dymedelst kunna innom några timars förlopp, många tusende man församlas. Revieret bevaras med åtskilliga Chinesiska Galerer, som på deras sätt äro välbeväpnade. Hela dess besättning består af 10. ā 12. man soldater; och en Manderiner eller officerare, och deras defension består i långa och smala lunt-gevär, planterade som stycken, trenne på hvardera sidan af Galeren. Då någon stor Manderin passerar revieret, hissa dessa Gallerer flagg, och skiuta 3:ne skott (som är deras vanliga lösen,) och det 3. gånger, hvarimellan en man är sysselsatt at med en trä-klubba, det fortaste han hinner, slå uppå en klocka e) af messing, som är lik en rund stekpanna utan skaft. Denna Musik räcker så länge den af den förbi-passerande Manderins Sampaner kan höras, hvilka däremot ständigt låta höra et obeskrifveligit buller af dylika klockor, trummor, lurar och pipor, samt äro utsirade med mångfaldige flaggor och vimplar af åtskilliga färgor och figurer. Dessutan visiteras revieret dageligen af åtskillige små Manderiner, som äro utsände at afböja buller och oordning, som lätteligen imellan Snesarne [Brelin kallar ibland kineserna så] kan upväckas. Desse bruka et slag helt små täkte och med många färgor målade sampaner, och hafva ständigt en stor brun flagg, hvarpå deras kiapp eller caracter med Chinesiska bokstäfver är utsatt. Sådane sampaner äro mycket lätte, så at de i hast med dem kunna förfoga sig dit något oväsende höres.
År 1755. Cantons Revier. Närmare Canton äro uti revieret 2:ne Castell af sten upbygde uppå små kringslutna holmar, af hvilka det ena, som är nästan mitt för staden, berättas vara af Holländare upbygt, i tanka at derigenom intaga Canton. Historien därom är denna: "Holländarne, som i begynnelsen af deras handel, hade åtskiliga förmoner af Chineserne, fingo äfven lof, at på denna holme upbygga sit egit factorie, och andre hus til sin handels förnödenhet; men i stället bygde de detta Castell, som af Chineserne ansågs såsom et Europeiskt byggnads sätt. Då det var färdigt, började Holländarne ditföra sina varor, hvaribland stycken, förvarade uti vin och öhlfat dit practicerades; men som Chineserne altid äro nyfikne at smaka på främmande Liqueurer, så hade någon af dem, under fractandet ifrån Vampa, på dessa förmenta Vinfat giort fåfängt försök, at få någon ting derutur, hvarigenom denna Holländska intrigue uptäcktes förr än Holändarne voro i stånd at försvara sig uti sin nya fästning." Efter detta och åtskilliga andra fåfängt anstälda försök at underkufva Chineserne, hafva Hollendarne nu så aldeles förlorat deras förtroende, at den förmon andre Europeiske Makters skep äga, at vid deras ankomst, få låta upbygga, på en därtil vid stranden utsedd plan, et eller flere hus f ) til sin förnödenhet, är Hollendska skepen aldeles beröfvad, hvarförutan de tillika förlorat flera förmåner som de tilförene nytjat. Det andra Castellet är aldeles lika det Hollendska, dock vida större, och är sedermera af Chineserne upbygt, och bevaras nu, så väl som det förenämnde, af Chinesisk befästning. Dessa fästningar, så väl som Galererne, ehuru väl de synas tiena til revierets bevakande, hindra dock intet de förbifarande på något sätt. Men deremot är man förbunden, så väl då man reser til som ifrån Canton, at med fartygen lägga intil 3:ne bredevid revieret varande Tiapp eller Tull-hus, af hvilka det ena är vid Vampa, det andra något nedanföre det Hollendska Castellet, och det 3:die vid begynnelsen af staden, hvaräst man måste tåla, at af Snesarne, blifva ända til kläderna på kroppen visiterad, efter varor som äro underkastade deras Tullrätt. Finnas någre sådane, hvilka ej förut äro angifne, blifva de genast borttagne, då ofta all möda och omkostningar at få dem igen, äro fåfänge. Vid dessa Tiapp-hus blir man ofta otroligt hindrad, emedan man altid måste taga tiden i akt at komma til Canton med flodens tilhielp, och derifrån med Ebben, så framt man ej under vägen vil blifva uppehållen 5. ā 6. timar för contrairt vatn. Den för sin stora handel så almänt bekanta staden Kanton uti Kejsardömet China, är belägen uppå en af floden Taa kringfluten Ö, uti Nord Latitud. 23. Grader och 30. minuter, samt Långitud. Öster om Upsala Meridian. 95. Grader 30. Minuter. Denna Stadens besynnerliga beskaffenhet visar nogsamt Chinesernes medfödda smak för beqvämlighet; ty ehuruväl den uti aldraäldsta tider är anlagd, hafva efterkommanderne dock ej funnit nödigt det ringaste rubba dess första bygnads sätt, eller ändra den efter någon nyare smak, eller andra Nationers konstiga inrätningar, emedan hvarken utvärtes prydnad eller, vidlyftig prospect har kunnat förmå dem at lämna något af den beqvämlighet de efter sin smak tycka sig äga uti sine vanliga bygningar.
d) Det berättas at uti de stora och vilda Skogarne på Java skal finnas otrolig mängd av Vildjur, såsom Leyon, Tigrar, och Vildsvin, m. m. hvilka göra Invånarne stor skada, och ofta äro så dristige, at de om nätterne sönderbryta deras dåliga Kojor, och upäta sjelfva Folket uti deras bäddar. e) Denna klocka kallas af Chineserne Gung-gung f) Dessa hus kallas gemenligen Bensahler och äro Skepen til stor nytta.
|
|
