Källdokument Tillbaka till startsidan Inledning (av Brelin) 1. År 1755 2. År 1755. 4. År 1756 |
Johan Brelin Beskrifning öfver til och ifrån I. N. J. Del 4: År
1756
Uti detta ängsliga tilstånd måste vi förblifva til följande dagen, då vi ifrån 3:ne härvarande Franska skep, fingo tilräckelig hielp, så at vi vid middags tiden, lyckeligen kommo af detta farliga stället, och sedan vi fått en annan Lots, seglade vi med Almaktens nådiga bistånd, och med en god vind, på kårt tid, utur detta ledsamma Lots-vatn, så at vi den 14:de förlorade Keisardömet China utur sigtet, och hade redan hunnit segla en god del af Chinesiska siön, då vi förnummo at vårt skep började läka, för hvilken orsak vi voro nödgade at minska segel, och kunde ändå knapt med ständigt pumpande hålla skepet läns. Detta gjorde vår resa igenom denna Ocean längre än vi förmodat.
Den 6t:e Februarii fingo vi Prins-ön uti sigte, och klockan 9. om mårgonen kommo vi til ankars under densamma på 40. famnars diup och mudder grund. Danska skepet Drotningen, och et Engelskt kallat Varrent, båda för oss afreste ifrån Canton, voro ännu här til ankars, och härifrån gingo nu 5. stycken Holländska skep, som voro komne ifrån Batavia, och ärnade sig til Cap Bon Esperance [Godahoppsudden], hvarest, efter berättelse, pesten så skulle hafva frätt kring sig, at der ej vore tilräckelige Holländske inbyggare, som kunde försvara landet för det vilda folket. Prins-Ön, eller som hon merendels kallas, Prinsen-Eyland, hvilken nu blef utsedd såsom et förfriskningsställe, är belägen uti 6. graders Syd-latitudo. Denna ö har ungefärligen 10. ā 12. Svenska mils omkrets, och bebos utaf Javaner, hvilka styras utaf en Prins af samma nation. Javanerne äro här aldeles vilde och rädde för främmande, så at de, då de blifva besökte, genast fly til skogs och gömma sig. Deras hus äro utaf bambou-rör ganska glest ihopsatte, och inuti fordrade med mattor, samt täkte med blad af cockus-träd. De äro ej längre än 5. ā 6. alnar, och 3. ā 4. alnar breda, samt 2. ā 3. alnar höga. Ifrån marken äro de uphögde, och stå på 2ne alnars höga stolpar. Til dören som är helt liten, hafva de en stega, hvilken om nätterna, då alle äro ingångne, uti husen uptages, och dermed är deras stängsel giord. På den sidan af ön som Javanerne bebo, växer en myckenhet cockus-träd, af hvilka invånarne hämta alt hvad de til sin nödtorft behöfva. Nötterne tiena dem til både mat, dricka och husgeråd; löfvet och bastet til kläder, och af sielfva trädet göras båtar eller canœr, samt andra förnödenheter. Diur finnas här af åtskilliga slag, merendels vilde och hos oss obekante. De som stundom viste sig, voro gräfsvin, apor, eckornar, räfvar och jackhalsar. Bland foglar voro ej flera bekanta än höns, dufvor, strandsnipor, papegojor, hackspikar och hökar. Ormar, Crokedyler, skorpioner och andre skadelige skridfä måste man i detta landet vakta sig före. Friskt samt godt och välsmakande vatn finnes här på åtskilliga ställen. Öen är öfver alt med en tät och behagelig löfskog öfvervuxen, och jordmånen är fet och beqvämlig til åtskillige planteringar, men ligger aldeles obrukad, emedan invånarne så högt älska sin lätjefulla lefnad och uråldriga vana at uppehålla sig af de vilda och sielfmant växande frukter, at de ej vilja betunga sig med jordens trötsamma uparbetande. Man saknade derföre här deras grannars, Chinesernas idoghet, som utur blota sanden frambringar större delen af sina välsmakande jordfrukter, och man beklagade billigt at et så angenämt och med alla de förmoner naturen meddelar begåfvat land, skal vara aldeles obrukat och missvårdat för dess invånares okunnoghets och lätjas skuld.
Då tilräckeligt friskt vatn til hemresans behof var om bord kommit, och vi hade fått några skildpaddor til förfriskning, lemnade vi denna behageliga Ö, den 11:te februarii klockan 10. föremiddagen, och hade då stilla och föränderlig vind, som varade några dagar med regn, mörkt väder och åskedunder. Vinden fogade sig änteligen til vår förmån, så at vi under den Högstas nådiga beskydd, utan någon besynnerlig händelse, vid slutet af Martii månad nalkades Goda Hopps udden, då vi började kännas vid de hårda stormväder, som på dessa högder merendels oroa de siöfarande. Besynnerligen voro vi utsatte för svår storm den 22. 23. och 24:de Martii som stundom nögade oss at drifva för topp och takel, och det uti siömörker, mycket groft och kalt regn, stark blixt och förfärligt åskedunder. Uti dessa stormer sågo vi äfven 2:ne andra skep, som voro utsatte för samma svårigheter, af hvilka det ena förlorat sin mezans mast. Den 29:de april. fingo vi grund af Caps Bank på 90. famnars diup. Den 10:de April. var aldeles stilt, då vi på 64. famnars diup, fiskade åtskilliga stora gråsikar, och et slag helt röd sten-braxen. Här viste sig dageligen en myckenhet siöfoglar, hvilka af de siöfarande kallas alcatrastrer, jan van gents, capshöns, malefites, lucenares och åtskilliga andra slags måsar. Den 15:de April. hade vi Cap bonae spei eller goda förhopni[n]gs udden nord ifrån oss, samt Cap falso öster om oss uti sigte. Vinden var ännu mycket föränderlig, och väderleken ostadig, men blef änteligen mera gynnande, så at vi medelst Almagtens nådiga bistånd, 2:dra fingo sikte af Ön St. Helena, och den 3:dje klockan half 12. före middagen, ankommo til ankars på redden utan för staden också St. Helena kallad, hvilken af oss saluterades med 8:ta 6. pund. styckeskott, som vi genast ifrån stadens fästning fingo besvarade. Innan man kommer på denna stadens redd, måste dertil ärhållas tilstånd utaf Engelska Gouverneuren, ty annars blifva några 12. pund. styckekulor, ifrån 2:ne Demiluner och 2:ne Vatn Batterier som man nödvändigt måste förbi, den första hälsning man har at vänta.
Ön St. Helena är belägen uti 15. graders och 57. minuters Syd-latitudo, samt 25. grad. 20. min. Vester om Stockholms Meridian, är nu förtiden Engelska compagniet tilhörig, och tienar så väl denna som andra nationers ifrån och til Indierna gående skep til förfrisknings ställe, ehuruväl alt hvad som här kan fås, är nog dyrt, emedan alla Invånarnes förnödenheter måste ifrån Engeland hitföras, hvilket gemenligen sker med 1 eller 2:ne skeps ladningar om året. Friskt vatn, fisk och några med möda planterade jordfrukter utgöra nästan alt det som här kan fås. Hela ön består utaf höga och branta berg, rödbruna til färgen, och af en ganska lös stenart. Efter årskilliga berättelser, skal uti några af dessa berg, på sudvest sidan af ön, stundom visa sig underjordiska eldslågor, hvaraf jag dock ej kan intyga sanningen, emedan ej någon främmande blir tillåtit at komma längre in på ön, än så långt stadens gebiet sträcker sig. Annars visa ytra sidorne af ön många öfvertygande märken, at hon i förriga tider legat under vatnet, emedan alt ifrån spetsarne på de högsta berg, och ända til vattubrynet, synas horizontela linier efter vatnets aftagande. Af naturen är ön öfver alt medelst branta och nästan oöfverstigeliga berg så befästad, at nu, sedan på det enda stället hvarest man beqvämligen kan landstiga, en stad blifvit anlagd, och den samma med goda fästningar är försedd, det nästan är omöjligt at hon af någon fiende skal kunna öfverväldigas. På denna ön skal uppehålla sig en stor myckenhet råttor som göra invånarne stor skada på deras jordfrukter, så at de ofta äro nödsakade at uphämta dem förr än de hunnit til sin fulkommeliga mognad. Staden St. Helena är ganska liten och belägen uti en däld imellan 2:ne ganska höga och branta berg; Öpningen af denna däld bevaras utaf 2:ne befästade linier, af hvilka den ytra består af 2:ne Bastioner, med upbygd Cortine, bonetterade facer och en diup graf som medelst fördämning under fredstider hålles torr. Glacinen af Contre-Escarpen förlorar sig med horizonten af hafyet [hafvet]: Ytra vallgången är prydd med en allé af rätt vackra träd som göra utsikten af staden mera angenäm. Den indra linien är aldeles rät och slutar sig med ändarna intil bergen, samt är försedd med 2:ne stora Cassematter för Mousqueterie, krutkällare och Embrassurer för 46. Canoner. Krigsfolk underhålles här 1500. man, och dessförutan, så snart uti siön något skep synes som ärnar sig til ön, så skiutes larm-skott och trummas uti staden, och då äro alla inbyggare förbundne at infinna sig på fästningsvärken, färdiga til strids, i fall det skulle vara något fienteligit skep. Husen uti staden äro alle upbygde af sten, och större delen täkte med halm eller säf eller et slags mycket mossbunden torf. Gouverneurens hus som är det vackraste, och några andra äro dock täkte med tegel. Stads-kyrkan är mycket liten, och äfvenväl täkt med torf, och hade vid utvärtes påseendet ej särdeles liknelse at vara kyrka, om ej et litet fyrkantigt torn dervid vore upfört. Det vackraste som i staden förekommer, är Gouverneurens trägård hvaruti åtskilliga täcka träd och skugrika alléer äro planterade. Sedan vi här hade hämtat friskt vatn och annan förfriskning, lemnade vi St. Helenae redd den 9de Maji klockan 6. efter middagen och stälde vår kosa derifrån til ön Ascension. Den goda passad-vind som härimellan af de siöfarande merendels altid varit observerad, var imellan 12. och 13. graders latitudo ganska liten, så at vi 3ne dagar hade merendels stilla.
|
|
