Källdokument

Tillbaka till
startsidan
 

Inledning
(av Brelin)

1. År 1755
från Göteborg
till Cádiz

2. År 1755.
Från Cádiz till

Kanton via Java

3. År 1755/56
Kanton

4. År 1756
Avresan från
Kanton till
Ascension

5. År 1756 -
Ascension

6. År 1756 -
Brasilien

7. År 1756
Lisabon

8. År 1756
Spanska Siön

9. År 1756.
Holland

10. År 1757
Resan från

Amsterdam

rub-ostind1B350.gif (7324 bytes)

Inledning till
Johan Brelins Beskrifning öfver

En äfventyrlig resa


Brelins hyllningsdikt till prins Gustav,
sedermera Gustav III,
som då boken utkom var 12 år.


SVEA RIKES
BORNA
CRON-PRINS
THEN
DURCHLAUCHTIGSTE
FURSTE
OCH
HERRE
PRINS
GUSTAV

DURCHLAUCHTIGSTE
NÅDIGSTE FURSTE!
Carla-gren af Vasa Ätten,
Hieltars Telning, Hielte-Son,
GUSTAV, Prins af Konga-slägten,
Som satt glans på Sverges Thron;
Tidens hopp til största fägnad,
Nordens lyster, folkets frögd;
Himlen gif at i Din hägnad
Hela Riket må bli nögd!
Dyra Prins hvar finns Din like
I förstånd, i dygd och vett?
Aldrig något Kunga-rike
Har til Prins Din maka sett;
Och alt folk skull’ undran visa
At Du redan är så stor,
Om Du ADOLF och LOVISA
Icke had’ til Far och Mor.
Men ho är som nu kan undra
At en PRINS af DENNA STAM,
Fram för andra många hundra
Nåd och mildhet visa kan?
Desse äro skälen största,
Som mig dierf och dristig gör,
At jag mina frukter första
För Din ögon visa tör.
Från Din’ höga ämnen rasta,
Se med nådigt öga an
Huru olyks-storm kan kasta
Från en fara til en an.
På en resa, som så mången
Har tilförne lyckligt giort,
Har jag ensam denna gången
Lyckans vidrighet försport.
Milda PRINS lät nåden Tina
Skydda dessa korta bla’,
Som en resa ifrån China
Til och från America,
Uti kårthet här beskriva,
Och om jag det bedia tör,
Unna mig den nåd at blifva
med all vördnad tils jag dör,
DURCHLAUCHTIGSTE
NÅDIGSTE FURSTE,
EDER KONGL. HÖGHETS

Underddåningste och tropliktigste tienare
JOHAN BRELIN

till sidans topp


Brelins dedikation till
Ostindiska kompaniets direktörer

VÄLBORNE OCH HÖG-ÄDLE HERRAR COMMERCIE-RÅDER OCH DIRECTEURER AF VÄLLOFLIGA SVENSKA OST-INDISKA COMPAGNIET.

HÖG-ÄDLE HERR NILS SAHLGREN.

HÖG-ÄDLE HERR M. LAGERSTRÖM.

HÖG-ÄDLE HERR AND. PLOMGREN.

HÖG-ÄDLE HERR ABRAHAM GRILL.

HÖG-ÄDLE HERR CLAES GRILL.

VÄLBORNE HERR JACOB VON UTFALL.

Hög-Gunstige Herrar!

I betraktande af så mycken gunst och de många förmåner, som jag uti Vällofliga Svenska Ost-Indiska Compagniets tienst åtniutit, tar jag mig den friheten, at til et ringa prof af taksamhet och ärkänsla, Herrar Commercie-Råden och Directeurerne i ödmiukhet tilskrifva denna korta beättelsen om mina äfventyrer på en Ost-Indisk Resa, och de märkvärdigheter, som derunder varit tilfälle at antekna; och är derjemte öfvertygad, huru litet dess ofulkomlighet, kan döljas för de ögon, som så ofta med prisvärd upmärksamhet igenomvandrat de mäst namnkunnoga och lärda Daga-Böcker öfver dylika Ämnen. Jag ärkänner ock gerna, huru litet min förtienst svarar emot den heder mig herutinnan vederfares: Men det är Välborne och Hög-Ädle Herrar, i förlitande på Eder vanliga ynnest och benägenhet, som jag gör mig hopp om et gunstigt uttydande; och det är i samma tilförsigt, som jag med all uptänkelig vördnad har den äran att framlefva

VÄLBORNE OCH HÖG-ÄDLE HERRAR COMMERCIE-RÅDERNES OCH DIRECTEURERNES

Mine Hög-Gunstige Herrars ödmiukaste tienare

JOHAN BRELIN

till sidans topp


Brelins företal till läsarna

Benägne läsare!

Se här en kårt beskrifning öfver en lång och vidrig resa til Ost-Indien.

Månge hundrade hafva med fördelaktig vinning, (men med olika nytta,) giort flere lyckeliga Resor; Jag allena kunde hafva ordsak at klaga öfver et oblidt öde: Men den vinst som rörer de flästas böjelser, har aldrig varit mit ögnamärke.

I tanka at vinna förfarenhet, och at göra mig til det Almännas tienst skickelig, reste jag ifrån Fäderneslandet nögd och rik, ty jag var ingen skyldig; Vid återkomsten til Sveriget, hade jag förlorat alt hvad jag ägt, tillika med trenne års mödosamma förtienst; Men jag tyckte mig ändå mera rik än tilförne, ty jag hade förvärrvat det, som intet kan förloras.

En del af mina äfventyr äro uti läsarens händer: Om de på något sätt kunna förnöja, så har jag vunnit en stor del af mit påsyftade ändamål; Ty at min resa varit til något mera nyttig, derom väntar jag framtidens ovälduga vitne, så framt det är Almagtens behag, at jag til Fäderneslandets tienst får upoffra den frukt som af en trötsam ungdoms-vår kan förväntas.

I.N.J [In Nomine Jesu?]

till sidans topp  till kapitel 1

På bokens inledande sidor betygar Brelin sin vördnad för några framstående personer. Att göra så var vanligt på 1700-talet.
Brelins hoppades att smickret skulle hjälpa honom att få en tjänst i staten eller Ostindiska kompaniet.

* Brelins hyllningsdikt till prins Gustav,
sedermera Gustav III,
som då boken utkom var 12 år.

* Brelins dedikation till Ostindiska kompaniets direktörer

* Brelins företal till läsarna