| Källdokument Tillbaka till startsidan Jakob Innehålls- |
Del II KAP. XIANKOMSTEN TILL KAP Crebrescunt optatæ auræ , portusque patescit. Virg. Den 15 maj mötte oss första gången de så kallade Kapska duvor, fåglar som förebåda sjöfarande grannskapet av Hoppsuddan, likasom svalornas ankomst hemma utmärker sommarens. Den 24 hade man banken inne och följande morgon sikte av det höga, bekanta Taffelberget. Denne årstiden, som börjar vintermånaderna i Kap, utsätter den vanlige, så kallade Taffelbayen för de aller våldsammaste väderilar. Okunnigheten därom kostade portugiserna snart sagt en hel flotta 1500 och gav anledning till deras dådanflyttning, ty desse voro de första européer som här nedslagit sina pålar. Fördenskull fann man orådeligt att så sent inlöpa där, utan ställde kosan öster om udden till Bay Falso, belägen 5 mil frå själva staden, ehuru svensk köl aldrig varit där förr. Men till att komma Kap förbi utan storm är likaså sällsynt som att slippa Cadix utan älskogskrämpor. Allra bäst vi fägnade oss över en snar landstigning, mötte oss en tjutande buse i luften, vilken satte hela vårt finska furstendöme i bestörtning, sa mycket mera som han så när hade blåst alla våra förmodade förfriskningar bort med sig. Ty såsom han bar bus ifrå landet och man fruktade han kunde bli långvarig, stod man på vägen att länsa förbi utan vidare påhälsning. Men då han på tolfte timman började lägga sig, tog man i övervägande såväl de sjukas skorbutiska tillstånd som resans ofanteliga längd frå Norge till Java och beslöt att förfriska något litet. Dygnet därefter blåste vinden god, men vid krökningen inåt bayen kom han oss mer och mer emot, så att man måste lovera bergen emellan långt in på natten, utan att upphinna Simons Bay, annars rätta ankarstället; nödsakades alltså stanna ett stycke därutanföre till följande morgonen, då vi åter kunde bruka ögon och segel. Fjärde styrman avsändes med jollen att utkunskapa belägenheterna, försiktighet så mycket mer angelägen, som vi på en obekant plats utan lotsar måste vägleda oss mellan klipporna efter oriktiga holländska kort, vilka liksom allmogens lyktegubbar i land synas visa rätte stråten, men föra i själva verket på villostigar. Bedragne av dem, styrde vi ock högre opp i bayen än ske borde, till dess man på sidan upptäckte husen och ett därstädes liggande vaktskepp, då man strax genom en liten vänstersväng kom på stället och lät ankaret dundra i botten, medan konstapeln avlade vår hälsning med fyra skott, vilka besvarades med ellova utav förenämnda vaktskepp. |
|