Källdokument  Tillbaka till startsidan Jakob Innehålls- |
Del III KAP. VIIIETT PILLER FÖR MINE LANDSMÄN Respue quod non es.
Horat. Svenskar äro andras apor av blott hövlighet, like i den delen tyskar och danskar. I London låte vi luggen hänga i pannan, uti Paris gå vi hatt under arm, uti Amsterdam med stora byxor. Vi följe den enfaldiga grundsatsen: Stick fingren i jorden och lukta i vad land du är; antage följakteligen alla bruk, ända till de orimligaste, på de platser där vi anlände. Denna överdrivna belevenhet är åtlöje värd. Ingen nekar det, att en främling som åtnjuter skygd å utrikes ort bör underkasta sig dess lagar i förefallande politiska händelser. Men denna förbindelsen sträcker sig ej till seder, klädedräkt och tankesätt. Skall jag skämmas för att läsa till bords, efter engelsman ej gör det? Skall jag ta mjölet ur munnen på mig och strö det i håret, därför att en fåfäng fransos brukar så? Böra våre skeppare lyfta på låret och andas för att rätta sig efter en plump holländare? Det vore ju detsamma som att säga mig: När du kommer till Java, skall du sitta på hälarna och tugga betel. När du är i Ryssland, skall du supa dig full och äta vitlök. Nog kan jag bli mätt utan ett Smakelijk eten. Inte behöver en svensk pumpa sjukdom i sig för holländarens Gezondheid? Hedrar det mig att sitta med pipan i munnen och hatten på huvudet mitt i en fruntimmersring, alldenstund sådant anstår kapske galanter? Nej, jag vill ej en gång antaga deras artigaste mode, som är att hälsa könet med en trefaldig kyss, när man kommer eller går, ty huru mången mossvuxen, darrande käringhaka är icke med i räkningen? När ni kysser henne, maste ni frukta någon av hennes murskna tänder skall fastna er på läppen eller en av hennes anletes fåror meddelas er genom anrörandet, till förtigande av den fara ni löper att ge hennes bofälliga näsa en slaksida. Vad åter angår de yngre, så är det bara en livlös hudnalkning utan eld och styrka. Tacka vill jag en kyss i Sverige. Jag får honom sällan, men då jag får, känner jag honom ända ned i stortån. Mine landsmän gjorde sålunda rätt väl, om de städse höllo sig till sina hemseder, synnerligen som dessa äro en förnuftig medelväg mellan fransmannens överdrivna kruserligheter och holländarens plumpa rättfram. Engelsman är engelsman, var han kommer; varför icke vi likaså? Lever jag som jag är van, så bli mina manerer otvungna, lätta och naturliga. Går jag därifrå, lyckas jag som apan i långperuk. Månn ej Mijne Heeren skulle göra oss samma tjänst då som nu? Tvivelsutan, ty när upphöra de att älska piastern? Det är redan för mycken hövlighet, att vi tale deras språk, emedan de aldrig lära vårt igen. Jag för min lilla del har bjudit till att vara svensk överallt. Söndagen efter pingst voro vi samteligen färdige att återresa till skeppet i Bay Falso, men en våldsam kolik, som samma tid fästade superkargen vid sängen, förorsakade någre dagars uppskov. Emellertid for andre assistenten och jag förut. Skjutsen kostade tolv riksdaler, då jag i Sverige kunnat för två plåtar komma lika lång väg. Så oförskämt tar holländaren för sig, när han äger tillfälle. Mycket är vagnarnas dyrhet skulden därtill, ty en ordinär jutvagn på Kap kostar hela 400 riksdaler, men hyran är icke dess mindre alltför grovhuggande. På vägen besökte vi åtskillige vackre lantgårdar. Allestädes mötte oss glada ansikten. De som bo på landet nöja sig med ett ärbart namn av bönder, ehuru de kläda sig som borgare och leva som adelsmän. Trevnad och överflöd grönska kring deras boningar, vilket följakteligen sätter alla dryckes- och matvaror i ganska lågt pris. Constantia, där förmodligen pressas de ljuvligaste viner på världsrunden, reste vi tätt förbi. Dess läge vid foten av en lång bergsås, som skyddar planteringen för ostliga vindar, tillika med själva jordmånens beskaffenhet, lära vara orsaken att denna vinväxten ej fortkommer på andra ställen, ty man har försökt att utvidga den annorstädes, men fruktlöst. Mot aftonen anlände vi i bayen till kommendör Kirsts hus, varest vi funno våre kvarlämnade kamerater i full dans med de därvarande flickor såsom i nästa kapitel skall förmälas.
|
|
