Änteligen hade vi nu hunnit vada oss igenom Masthugget, och fingo, det kära Klippan i ögnasikte. Vi voro ännu i överläggning, om man inte borde därstädes pusta ut en smula, när den artige Carnegie förekom oss. Han hade denne dagen gjort sig en besynnerlig möda till att uppsnappa ostindiefarare; tilllät ej heller oss gå förbi, utan fattade oss i armen, med den oegennyttiga kompliment: "Mine herrar! I ma icke före penger ur landet, that är mot kongens förordning. Ik hap god röd vin, kapuner, harer, pudding ... What ye please, gentlemen ... A toast for your sweethearts, before you are going
away. . ."

Här förekommer både det svenska och engelska språket! Behre menar att det var då som Göteborg blev "Lilla London". I tidningen Göteborgska Magasinet den 29 maj 1769 kallar man Göteborg för "Lilla London".

Under den här tiden hade Göteborg ca 10 000 invånare av olika ursprung. Staden blev en invandrar stad för skottar redan från grundläggningen. Med dåtidens mått låg Göteborg inom räckhåll för Skottland. Man tog sjövägen från Aberdeen till Göteborg, en resa som bara tog ett par dygn om vädret var bra. Även holländare, tyskar och engelsmän invandrade till Göteborg. Dessa invandrare har haft en stor betydelse för och stort inflytande på Göteborg. Staden styrdes av en burggreve som vid sin sida hade borgmästare och råd. Rådet bestod av tolv medlemmar varav fyra var svenskar, tre holländare, två skottar och tre tyskar.

Den skotska immigrationen kom under tre vågor till Göteborg.

1. Under 30-åriga kriget på Gustav Adolfs tid. Från Högländerna kom ca 30 000 män som ingick i den svenska armén. En del av dessa kom till Göteborg, bland annat Macklier och Sinclair. Under början av 1700-talet råder det allvarlig turbulens i Skottland mellan ätten Stuart och Hanover. Flera skottar flydde till Göteborg för att inte bli dödade av Stuartättens fiender, en som gick i landsflykt var Carnegie.
2. Andra vågen var vid mitten av 1700-talet fram till 1800-talets början. Alla var inte landsflyktingar. Vissa kom till Göteborg för att tjäna pengar. Detta var en bidragande orsak till bildandet av Ostindiska Kompaniet, som exempel kan nämnas Erskine och Hall.
3. Tredje vågen sker efter Napoleon krigen. Då invandrade många av de skottar som vi känner till i dag, exempelvis Dickson, Gibson, Keiller och David Carnegie. Dessa var industribyggare och affärsmän som samverkade med svenska affärsmän.

Göteborg var starkt anglosaxiskt under den här tiden jämfört med övriga Sverige, där det franska språket och kulturen var härskande. I Göteborg var engelskan det andra språket. Intellektuella i staden förde fram de kulturella impulserna i från England. Behre tar upp vad han kallar för 3-enigheten:

1. Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg var det första som på 1770-talet hade undervisning i modern Engelska.
2. För romantiken med tas upp i Göteborg före alla andra ställen i landet. Teatern vid Sillgatan (1779) introducerade Shakespeare och Johannes Gotelius introducerade Ossians sånger på engelska. Tomas Thorild och Magnus Lagerström var bland dem första privatpersonerna som inköpte och ägde Shakespeare texter.
3. Läroböcker skrevs på engelska.

Det sociala livet avspeglar sig i samhället. Göteborg var Sveriges England i alla bemärkelser och det ansågs att gemene man i Göteborg hade mycket gemensamt med skottarna. Anglican church byggs, hemliga ordnar och klubbar bildas, till exempel Bachelor Club, Old Fellow och Frimurare. Alla drack te, hög som låg, i Göteborg. Det dracks även Porter och Toddy, man åt engelsk frukost, hade samma stil och utövade sporter som golf och hästridning som engelsmännen.

En presentation av digitala originalhandlingar från Ostindiska kompaniet via Internet.

Det arkiv som är det största samlade i Sverige med handlingar från Ostindiska Kompaniet är Handskriftsavdelningen på UB i Göteborg. Här finns bland annat skeppsrullor, matriklar och skeppsdagböcker. Dessa handskrifter är populära bland forskare, studenter, släktforskare och andra intresserade men även mycket slitage känsliga. De är även svåra att få tillgång till och tidskrävande att arbeta med eftersom materialet inte är sökbart. Därför vill UB göra det mest efterfrågade materialet ur kompaniets arkiv tillgängligt via www.

Totalt skall 1700 textsidor digitaliseras och presenteras via www. De digitala orginalen ska vara av sådan kvalitet att de i stor utsträckning kan ersätta orginalen. Texterna indexeras och läggs in i en databas och det blir möjligt att söka på ämnesord, till exempel personnamn, geografiska platser och typ av skeppslast. Meningen är att materialet skall vara tillgängligt för alla via nätet.

De aktuella volymerna är: Rullorna för skeppen Finland (1769), Cronprins Gustaf (1781), Gustaf III (1791) och Gustaf Adolph (1797). I rullan får man fram uppgifter som namn, ålder, gift eller ogift, födelse- och hemort med mera.

Journalerna för skeppen Cronprins Gustaf (1781-1783) och Gustaf Adolph (1797-1800). I journalerna ser man om en person har dött under resans gång, varför (oftast på grund av sjukdom) och om någon har mönstrat på under resan.

C.H. Braads "Beskrifning på skeppet Götha Leijons resa till Surat och åtskillige andra inianske orter" (1751-52).

Bildformatet som används är Flashpix, som tillåter att man kan zooma in texten, detta går mycket fort på internet och det går att ladda ned plug-in Flashpix från Microsofts hemsida. Helena Skoglund visade några exempel på detta och det var imponerande att se vilken skärpa det var på texten.

Lööf berättade bland annat att det Ostindiska huset består av tre byggnader, som är separerade i från varandra. Husen byggdes i olika etapper, den äldsta delen är den östra flygeln med källaren. Fastigheterna bestod av en huvudbyggnad med kontor samt magasinshus (flyglarna) där även auktioner hölls.

Utseendet har förändrats på husen. Från början var det en slottsliknande och pampig "dåtida skyskrapa" med en anmärkningsvärd tomt i förhållande till övriga grannbyggnader, som var på 1-2 våningar höga och i trä. Under tidens gång har man förändrat fasaden och storleken på fönstrena. 1700-talets orginal rumsindelning är dagens kansli del av huset. Man kan se små spår i huset i från Ostindiska tiden.

Vissa handlingar finns kvar på Stads- och Sjöfartsmuseet från den här tiden. Texterna är välskrivna och oftast är Ostindiska papperna lättlästa jämfört med andra dåtida handlingar som använde sig utav den tyska handstilen. Kompaniet var bra för valuta balansen, pengarna återinvesterades i Sverige. Även om man kan tvista om dess ekonomiskhistoriska betydelse för Göteborg, så fyllde kompaniet en bra och viktig funktion.

Resorna gjordes både till Indien och Kina, därav namnet Ostindien. Viktigaste importen var inte porslin och siden utan te. Andra varor av vikt som importerades var medicinalväxter (rabarber), Tutanego -användes som legeringsmetall, Rotting och Sandelträ, kryddor (kanel, ingefära), möbler, tapeter, prydnadssaker, bomullstyger, soja och kaffe.