Tillbaka till
startsidan 

Projekt-
beskrivning

Ett läromedelsprojektet som genomförs med stöd  av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling. Utdrag ur ansökan:

Projektets syfte
Att skapa ett levande och växande utbildningsmaterial på Internet om Ostindiska Kompaniet och den tid när det verkade.

Att binda samman en mängd institutioner och övriga bidragslämnares kunskapsresurser i ett nätverk på webben. 

Materialet skall kunna användas såväl i grundskolan som gymnasiet.

Utgångspunkten är ett undersökande, probleminriktat arbetssätt. Eleverna lär sig genom att formulera mål och söka sig fram till kunskap i samarbete med inblandade parter. En viktig del i processen är att eleverna tränar upp ett källkritiskt betraktelsesätt.

Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf94, understryker vikten av ett dynamiskt och probleminriktat arbetssätt:

Undervisningen skall ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen inför framtiden, förståelsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande. …

Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan skall ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola. Eleverna skall få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper…

Strävan skall vara att eleverna inser det relativa och tidsbundna i alla tolkningar av historiska förlopp. Ett interkulturellt synsätt där likheter och skillnader mellan olika kulturer belyses kan främja tolerans och vidsynthet. Samtidigt tydliggörs den dynamik och de möjligheter som mötet mellan olika kulturer bjuder.

Handel och samarbete mellan olika folk och länder har alltid förekommit. Studiet av en historisk företeelse som ostindiefarartiden ger många möjligheter till generell kunskap om skeenden i vår tid. Därmed blir ämnet ett utomordentligt tvärvetenskapligt forsknings- och studiefält.

Beskrivning av projektet:
Som ram för projektet skapas en webb som beskriver 1700-talets Göteborg och en resa till Kina med en Ostindiefarare. Resan delas in i etapper och material från olika bidragslämnare läggs kontinuerligt in. Allt inlagt material klassificeras efter källa och svårighetsgrad.

En sammanhängande ramberättelse skrivs och utgör en ryggrad i materialet.
Dramaturgisk expertis anlitas för att utnyttja webbens flerdimensionella möjligheter. En
resa till Kina kan följa många spår.

Kontakter har tagits med Sveriges Radio om en eventuell dramatisering. En ung
serietecknare är inblandad i projektet för att design- och bildspråket skall fungera
effektivt.

I ramberättelsen formuleras "forskningsuppgifter" som elever kan åta sig. Några exempel:

• Göteborg på 1700-talet. Livet, människorna, staden.
  
• Undersök gatunamn som har sitt ursprung i den här tiden!
  
• Bakteriekulturerna ombord. Vad hände med dricksvattnet?
  Hur löste man problemen då? Hur gör man idag vid t ex rymdfärder?
  
• Vilka reste ut då och varför? Vilka går till sjöss idag?
  
• Råvaror och handel. Med vad och varförhandlade man?
  
• Vad blev det av sjömännen som kom i land med pengar på fickan?
  
• Hur byggde och seglade man sådana här fartyg?
  
• Länder och folk längs färdvägen till Kina. Historiskt och i modern tid.
  
• Livet ombord. Yrkesgrupper och deras uppgifter.
  Sociala relationer, bestraffningar….
  
• Djurliv och växtlighet längs färdvägen – under och över havsytan.
  
• Vilka sjukdomar drabbade sjöfarare och varför?
  
• Stormaktspolitiken vid den här tiden. Var haven fria?
  Vilka hamnar kunde man angöra?
  
• Hur många omkom under resorna? Dödsorsaker?
  
• Jämföra historiska källor från den här tiden
  som beskriver samma företeelse.
  
• Handelspolitik på 1700-talet och idag.
  
• Synen på främmande kulturer. Historiskt och i modern tid.
  
• Hur såg kineserna på utlänningarna?
  
• Vilken roll spelade det Ostindiska Kompaniet för Göteborgs
  och Sveriges utveckling?
  
• Linné och det Ostindiska Kompaniet
  
• Vad hände med det kapital
  som det Ostindiska projektet genererade.
  
• Relationerna med andra Ostindiska Kompanier.
  
• Varför upphörde det Ostindiska Kompaniet?

I formuleringen av "forskningsuppgiften" betonas förståelsen av en företeelse. Historiskt utifrån tidens förutsättningar. Hur ser motsvarande företeelse ut idag. Hur kan den se ut i framtiden

Eleverna skall öva sig i att söka fakta och dra egna slutsatser.

Ett källkritiskt betraktelsesätt betonas. Eleverna skall tränas i att bedöma olika typer av material som de använder.

Några konkreta exempel:

• Hur bedrevs handeln i Sverige på 1700-talet? Vilka var de viktiga export- och importvarorna.Hur ser situationen ut idag och vad kan man vänta sig i framtiden?
  
• Hur såg européerna på kineserna på 1700-talet och vice versa? Hur är det idag och hur kan relationerna tänkas utvecklas?
  
• Elevgrupper utvecklar kontakt med släktforskare för att försöka få en bild av vilka som deltog i resorna på en Ostindiefarare. Vad blev det av de som återvände?Vilka möjligheter har "jag" idag och hur ser framtiden ut för "mig".
  
• Utefter resans etapper etableras kontakt med skolor, där eleverna i respektive klasser kan undersöka både historiska och nutida företeelser och jämföra resultaten.

Den beskrivna analysmodellen bör kunna öka eleverna möjlighet att förstå vår tid utifrån ett historiskt perspektiv och också öka deras handlingberedskap inför kommande förändringar.

På gymnasieskolan ingår självständiga fördjupningsuppgifter i både A och B-kursen där elever skall träna sig i att samla olika typer av material på bibliotek, museer, arkiv och på Internet och lära sig kritiskt granska källorna.

Stor tyngdpunkt ligger på självständiga studier med nyttjande av modern informationsteknik.

Arbetets uppläggning
Datatorget är huvudorganaisatören. Här finns internetkunnandet och kontaktytorna mot
skolorna i Göteborg. Läromedlet skapas i Datatorgets regi och vi står för kontinuiteten
så att projektet inte dör efter ett år. På Datatorget utbildar vi lärarna i hur man arbetar
med den här typen av läromedel.

Museerna i Göteborg och Landsarkivet. På Stadsmuseet (som finns i Ostindiska
huset), Naturhistoriska och Sjöfartsmuseet finns mycket material om Ostindiska
tiden. På museiförvaltningen är man mycket intresserad av att få igång det här
projektet. De är inne i en fas där de funderar över vad ett virtuellt museum är och vårt
projekt passar mycket bra för att testa deras idéer om museets nya roll som
kunskapsförmedlare i IT-samhället.

På Landsarkivet finns originalhandlingar och här kan släktforskningen bedrivas i samarbete med släktforskarföreningar.

Föreningen Ostindiefararen Göteborg III. Sedan några år bygger man en replik av Ostindiefararen Göteborg III. Kring sekelskiftet skall den vara klar och avsegla till Kina. Det här konkreta projektet, som eleverna kan besöka både virtuellt och fysiskt, gör historien levande. Här finns också ett extra spänningsmoment i att följa skeppets tillblivelse och seglatsen till Kina.

Innovation
Det nya med det här läromedlet är att det inte är statiskt utan hela tiden växer och lever med bidrag från olika kunskapslämnare: Universitet, museer, arkiv, bibliotek, historiska föreningar, elever och lärare. Historien studeras för att eleverna skall få ökad
förståelse för vår egen tid och också kunna tänka sig in i vad som kommer i framtiden. Kunskapassynen betonar förståelse snarare än reproduktiv kunskap. Ett källkritiskt betraktelsesätt betonas. Läromedlet kan användas lika bra på grundskole- som gymnasienivå. Eleverna tränas i elektronisk kommunikation.

Projektorganisation
Projektet genomförs av Datatorget i samverkan med Stads- och andra intresserade museer, Landsarkivet, Universitetet, grund- o gymnasieskolor. Kontakter har också upprättats med släktforskarföreningar och Föreningen Ostindiefararen Göteborg III. Kontaktperson:
Håkan Svensson